Stockholm i natt - Peter Jöback

Jag lägger på och springer ut utan att låsa
jag står på Götgatan det verkar alltid blåsa här
vid Skatteskrapan känns det som
om hela himlen håller på att falla ner

Jag skyndar vidare går norrut genom natten
jag minns att det var här på Medborgarplatsen
som Anna Lindh höll sitt sista tal
det var september 2003

Samma år som vi sågs nån gång på Gondolen
sen sågs vi igen och jag längtade så
det var nånting i luften den hösten
det var dimman och ljuset och rösten

Refr
Jag ser smutsen och mörkret i Gamla stan
känner doften av rädsla från Stureplan
och jag vill bara gråta
så vackert är Stockholm i natt


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0